Vilse på sjukan
Så är första veckan på praktiken avklarad! Det är faktiskt riktigt kul och jag drar en lättnandens suck att jag inte gjort något dundermisstag än så länge - peppar, peppar. Men vad är det med sjukhus och alla dessa korridorer? Bara för att jag är student är jag förpassad ner i källaren för att byta om. Men det är inte så att källaren råkar ligga i samma hus. Nej, självklart måste man virra runt i ett par korridorer, åka hiss ett par våningar och hitta till en genomgång, som bara finns på ETT plan.
Så jag blev inte ens arg på mig själv när jag såklart fann mig själv stå och snurra några varv och inte riktigt kom ihåg vart jag kom ifrån. Det gör ju inte saken bättre att ALLT ser likadant ut. Min största skräck är att någon stackars patient ska fråga mig om vägen. Jag har ju inte den blekaste. Numera springer man ju kors och tvärs med sängar hit och dit, MEN tack och lov alltid med någon med mig.
Men äntligen hittade jag fördelen med att springa i varenda liten sjukhuskorridor...man får se alla söta killar som jobbar där...
Det finns visst en mening med allt.
åh men säg att du hittar till alla såna där små plåsterförråd där personalen brukar hångla loss hejdlöst :)
